Idag var det 5h berg i schemat. Vi hade igår kväll studerat kartan noga för att slippa dividerande ute på vägarna om vart vi ska köra. Fast om det är berg som gäller så är det ju inte så svårt att hamna fel här. Man tar sikte mot dom gigantiska bergen och kör. Det är svårt att missa vilket håll man ska åt i alla fall. Sedan är det bara lite finlir för att justa komma fram till dom rätta stigningarna. Det blev den norra sidan idag. Tog ett tag innan vi kom fram til första stigningen och alla var nog lite spända eller förväntansfulla över vad bena skulle säga nu efter 6 dagar på ön och ett antal mil i benen. Det blev en ganska lång första stigning och alla föregående timmar på sadeln kändes i dom värdefulla lårmusklerna. Men det var inte outhärdligt utan bara en känsla av att benen inte kommer direkt från en veckas vila.
Jag och Moa som blev paret som höll i hop längst, tuggade på uppför och susade nerför. Upp och ner. Så går visan i bergen. Upp betyder av med kläder, rulla ner armvärmarna, knäpp upp västen. Ner betyder knäpp allt, klä på sig allt man äger, upp med buffen och trampa det snabbadste du kan på lilla klingan. Tur att man är högkadensare så man kan hålla uppe lite värme i musklerna utför. Det är nackdelen med bergspass. När det går upp blir man ganska varm och har man kört uppför är det oundvikligt att inte köra nedför. Blir ett satans vinddrag nedför. Kallt om lilla kroppen och musklerna hinner kylas av. Gör lite ont när man börjar nästa klättring direkt efter lång utförsträcka. Men jag ska inte klaga. Bergen, klättringarna jag har fått vara med om här har varit fantastiska. Tänk om jag hade fått ha dom hemma och köra K3 intervaller i. Då hade benen mått bra! Lite synd dock att jag inledde veckan med en förkylning. Känner att kroppen inte riktigt är helt med och har inte fått in mitt sköna "backflow". Känslan när jag bara matar på och kör i från alla, haha. Det ska bli intressant att se hur formen utvecklas efter denna vecka. Svaret kommer jag faktiskt att få snart då det är inbokat ett vo2max och laktattest hos Team HF andra veckan i april. Samma vecka som tävlingspremiären.
Imon är vår sista cykeldag här på Palma. Det blir runt 4h. Lugnt för att inte bränna ut kroppen totalt. Kan kanske bli någon liten klättring om benen tillåter. Vi får se. Nu ska jag plåga mig en haltimma med att sitta och vänta på att middagsbuffén öppnar. En cyklist är alltid hungrig. Peace!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar